På Tv4Film visades ikväll en av mina favoritfilmer:

Eternal sunshine of the spotless mind
"Joel Barish (Jim Carrey) is an emotionally withdrawn man and Clementine Kruczynski (Kate Winslet) is his girlfriend who is a dysfunctional free spirit. They are inexplicably attracted to each other despite their different personalities.

They do not realize it at the time, but they are former lovers now separated after two years together. After a nasty fight, Clementine has had her memories of their relationship erased from her mind. Upon learning this, Joel is devastated and goes to the doctor to have the same procedure of erasing her memories done. However, while unconscious, Joel has second thoughts and decides he wants to keep his memories of Clementine."
(Källa: www.imdb.com)



Lång och svåruttalad titel men det är verkligen en kanonfilm. På något sätt beskriver den verkligen hur kärlek kan vara. Hur lätt det är att ett förhållande hamnar i slentrian, hur enkelt det kan vara att ta varandra för givna men också hur mycket en människa kan betyda utan att man själv är medveten om det och att verklig kärlek vill man inte glömma oavsett hur ont den kan göra.

Första gången jag såg filmen blev jag lite yr i huvudet över alla tillbakablickar och scener som utspelar sig i Joels minne men jag tyckte väldigt mycket om filmen. Andra gången jag såg den grät jag floder och nu har jag sett den x antal gånger och varje gång är det något nytt som etsar sig fast.

♥♥♥♥♥