Temadagarna

Fick en kommentar från min kära, gamla exkollegan där hon skrev att det verkade kul med temadagar... Ja, du Kicki, det återstår att se! Efter kommande veckas bravader får vi väl se om jag någonsin vill planera en temadag igen.

Så här har det varit hittills:

Vi började med att skicka ut förfrågningar i januari om vilka årskurser/klasser som ville vara med.
Det visade sig att ALLA på skolan ville vara med. Vilket ledde till att vi måste planera 3 dagar.
En för fsk-3an, en för 4-6an och en dag för 7-9an. Totalt cirka 260 elever plus personal.

Sedan skulle vi planera vilka aktiviteter vi ska erbjuda. Efter mycket diskussioner och försök till samråd med sfieleverna har vi nu cirka tio aktiviteter:
* Thaidans
* Hennamålning och hårflätning
* Göra en drake (för att flyga med)
* Australisk fotboll
* Decoupage (teknik där man limmar/lackar servetter och liknande på olika föremål)
* Tipsrunda
* Thailändsk pappersvikning
* Smyckeskurs
* Uteaktiviteter med olika tävlingar/lekar
* Film
* Baka en litauisk efterrätt
* Teoretiskt pass (obl. för åk 4-9)

De yngsta eleverna delade vi själva in i grupper men åk 4-9 har fått rangordna och välja tre aktiviteter och sedan har vi försökt göra grupperna utifrån det. Sen skulle vi försöka placera ut personal på de olika passen och få våra sfielever att förstå att det nästa vecka är dem som är lärare. Inte helt lätt då man efter flera månaders snack får frågan en vecka före det är dags: -Vad ska vi göra nästa vecka? Vad är temadagar?

Tipsrundan skulle göras, filmer skulle beställas, material till alla aktiviteterna måste köpas in, lekar och tävlingar måste bestämmas, reglerna för fotbollen måste översättas, förenklas och gås igenom osv osv.
I tisdags köpte jag material för att göra 80(!!!) drakar och igår prövade vi att tillverka några. Jag kan ju erkänna att jag var sjukt nervös innan vi försökte flyga den, tänk om konstruktionen inte var bra. Men..... den flög!!!

Sen har det varit tusen andra saker som skulle ordnas och än har vi ju inte rott i land det men ni får hålla tummarna för oss. Har vi tur (eller kanske otur beroende på hur det går) så kanske vi syns i tidningen nästa vecka....

Kommentarer
Postat av: Kicki

Vaddå gamla?! mutter :P

Tycker ändå att det låter roligt! Fast förstår att det inte är helt lätt att ro iland. De förstående nickarna, "ja ja jag förstår" och "inga problem" kan ibland tolkas som att det verkligen har gått in i huvudet haha :) Jag håller alla tummar jag har och önskar att jag fått vara med, verkar jätteintressant.

kram

2010-05-06 @ 23:35:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0