På allmän begäran, egenkärlek och av ren glädje...
så kommer en liten magbild... Nu har jag gått 22 hela veckor och är därmed inne i vecka 23. På dagarna är knyttet väldigt stillsamt och lugnt men när det är dags att sova är då h*n definitivt inte trött utan lever om rätt mycket. Det är en helt förunderlig känsla!
Har ju varit och är fortfarande rätt kluven till hur mycket jag vill skriva, visa och lägga upp här på bloggen men ena stunden är man bara så lycklig att man vill att alla ska se det och veta det. Andra gånger känns det väldigt privat och något som man bara vill dela med de närmaste. Det gäller väl kanske att hitta någon slags balans!
♥
Ihh ahh va roligt :) Vada tjockis (eller vad du nu kallade dig sjalv)du ar ju bara stralande vacker och vilken super fin liten bula du har, ahh va mys...jag vill oxa ;)
Har ni 3 borjat fa resfeber an?! Ha som sagt en underbar resa, Kramar till Er.
Nu är det lite resefeber. Inte så mycket hos mig men desto mer hos karln. Han är ju rätt flygrädd... Knyttet verkar rätt obrydd. Haha!
Tack för dina fina ord! Man pendlar melllan att känna sig stålande och tjock... Svårt att tänka sig hur stor man kan komma att bli! Men otroligt mysigt.
Längtar tills du kommer hem så vi får surra och fika en massa!
Ahh me to, me to! Sjalv pendlar jag mellan att tycka synd om mig sjalv ;) for att jag missar det hela samtidigt som jag forundras over att du kommer ha typ drygt 2 manader kvar nar jag val kommer hem...sa fort och sa lange pa en och samma gang!!
Har har det varit 45 grader idag....det ar galet, hoppas ni far lite mer humana temperaturer, och paraply drinkarna brukar val t.o.m va godare utan alkohol ;)
Kramar
