Premiär för cykeltur och mamma upptäckte lite olika finesser på Picasa:



Fint avslut på en helg som annars bestod mest av att må illa inomhus. Första gången på länge som man känt sig glad över att helgen är slut! ;)

När Elvira döptes i april fick hon en jättefin present av sina mostrar, deras karlar och lilla kusin Klara. En fotosession á 45 min och tio bilder av Tina Larsson. Nu i höst såg vi till att utnyttja erbjudandet och for iväg till Döbelns Park här i Umeå och blev fotade.

Elvira ville dock inte riktigt vara så stilla som hennes föräldrar önskade så 45min blev till en halvtimme men då fick vi 11 bilder istället! Sen köpte vi till tre extra bilder eftersom vi blev så nöjda med korten.  :)

Så nu, snart, förhoppningsvis snart ska vi framkalla lite bilder och göra några förstoringar och pynta hemmet med dem! Kanske skickas det iväg några kort till söta släktingar också...







Underbara, älskade lilla unge! ♥

Alltså han är lite hopplös den där morfar. Så fort man vänder ryggen till har Elvira hunnit smaka glass, vaniljsås, rökt kött och sill! Nja, kanske inte de där sista grejerna men ändå...

Men en massa spännande saker får man då göra hemma i byn med vyn. Eller vad sägs om det här:



Jajamen, med hörselkåpor xxl så går det minsann utmärkt att klippa gräs!

♥

Det är fascinerande hur man numera totalt försöker anpassa sig efter en ny liten människa. Den absolut finaste och viktigaste lilla människan såklart men oj vilken skillnad det är nu jämfört med förr.

Ta bara det här med att åka hem till byn. Var ju ganska så enkelt förr, bara slänga ned lite kläder och sen åka. Nu är det ett evigt packande och fixande så det ska gå så smidigt som möjligt. Och från att ha sovit så fort man sätter henne i babyskyddet så gallskriker nu Elvira av ilska när hon ser bilen. För är hon inte utslut och trött ska ni inte tro att hon vill sitta fastspänd!

När hon var mindre var det bara att åka men nu är jag ju inte så sugen på cirka 2½h i en bil med en topp tunnor rasande och ledsen tjej. Så planen är att imorgonkväll klä på henne pyjamas och ge henne välling kring halv åtta så att hon förhoppningsvis sover hela kvällen.

*håller tummarna*

Elvira sover ju numera sedan en vecka tillbaka i sitt eget rum. Och det har gått över förväntan bra! Några nätter har hon till och med överraskat med att bara vakna EN, ENDA, gång för att amma och sedan somna om igen. Det har aldrig hänt förrut! Så det tolkar jag ju såklart som att hon tycker att det är lika skönt med ett eget sovrum som mamma och pappa tycker att det är.



Tänk att hon nu oftast somnar snällt av sig själv sefter att ha fått ersättning/välling kring åtta och sen sover till klockan sex, sju på morgonen (med ett eller annat avbrott för lite nattmat). Så skönt att sömnen börjar återvända i vår tillvaro. :)



Clos-up på en av Elvrias fina doppresenter. En "tavelspegel" som kusin Klaras fina farmor Ingrid målat. Tack så mycket!

Är vad som har drabbat min lilla unge. Nu är det roligaste som finns att skrika iiieeeaaaaaaaaaah och samtidigt borra ned huvudet i något mjukt, tex mammas mage, gosekaninen eller valfri filt. Och om man blir kittlad är det såklart extra kul.

Hon är så cool just nu att det är galet. Hon har inte skrattat så mycket tidigare, ja le och skratta med ögonen har hon gjort länge, men hon har sällan skrattat högt. Nu skrattar hon dock så hon kiknar ibland när man kittlar henne och det är så underbart!

Duktig på att sitta har hon också blivit. Man kan inte lämna henne ensam på golvet för efter någon minut kan hon tippa omkull men sitter hon på något mjukt går det finfint. Ja, inte lämna henne dvs utan sitta.

Käraste, underbaraste lilla unge som numera är ett helt halvår gammal!

♥

Jo massor och ändå inte så mycket!

Senaste veckan har Elvira sakta men säkert börjat förflytta sig lite i gåstolen. Men då hon knappast är någon gigant bland bebisar så når hon ju inte ner med så mycket mer än sina små tår och därmed går det ju inte i warpspeed om man säger så... Men hon ser för himla kul ut för nu har hon börjat förstå att det är hon som kan göra att stolen rör på sig. Så hon spänner hela kroppen, lutar sig framåt allt hon kan och sprätter med tårna i golvet och vips är hon någon centimeter längre fram!

Hon är för otroligt söt. Nu surrar hon på mest hela dagarna, skrattar när man kittlar henne och älskar att busa med katten och pappa (mamma är visst inte lika kul...). Ibland när man håller om henne eller tittar på henne blir man nästan kollrig i huvudet av hur mycket man älskar henne. 

♥ 

Imorgon ska det göras tårta för att fira att Jögen blivit ännu ett år äldre och det passar ju bra med tårta just den tredje maj när Elvira blir ett halvår.

Något sent tänkte jag skriva lite om Elviras dop. Hon döptes den 16/4 i Umeå Stadskyrka och det var även där som dopfikat hölls efteråt.

Det var så fint! När jag stod där framme kunde jag inte titta på Elvira som fanns i Jörgens famn för då började ögonen tåras på mig. Särskilt sött tyckte jag att det var att två av Elviras kusiner, Tilde och Alva, var med i ceremonin och hällde upp dopvattnet och tände dopljuset. Och det kändes bra att mina två älskade systrar nu är Elviras faddrar. Sen läste faster Veronika upp en dikt under själva ceremonin och mostrarna Anna-Sara och Lotta läste både under ceremonin och på dopfikat.

Kakor och tårta bjöds det på och för barnen hade vi en liten fiskdamm. Sen hade jag, Jörgen och Elvira ypperlig hjälp under presentöppningen då det fanns en hel drös med småtjejer som gärna hjälpte till! Elvira fick galet många och fina presenter och jag ska försöka visa upp en del av det på bloggen senare.

Jag är så glad över att så många kunde komma och det var så roligt att se både familj, släkt och vänner! Men det kändes som att man pratade lite med många men inte hann med att prata ordentligt med någon.

Kära mor filmade när vi var i kyrkan och jag filmade lite, lite när vi var på dopfikat men tyvärr har vi väldigt få foton från dopet så ni som var där och eventuellt fotade något får hemskt gärna maila lite bilder.

Funderar över vad jag ska baka till dopet. Mest funderar jag dock på hur jag ska låta bli att äta upp alla kakor innan lördag. Jag menar, man måste ju provsmaka, men det kanske är schysst att bjuda på annat än kaksmulor?

Än så länge är bara Dumlekakorna gjorda men det blir nog en del muffins också. Nej. Inte cupcakes. Muffins!

Men mest av allt längtar jag efter att få träffa alla härliga människor som kommer för att uppvakta min käraste lilla unge på hennes dopdag!

♥

och underbaraste Elvira käkade minsann sin första majskrok i veckan. Hon såg mäkta konfunderad ut ett tag men höll hårt i majskroken och hälften hamnade väl i munnen och resten i ansiktet. Hon är så duktig på att äta lilljäntan trots att hon bara är fem månader. Ett evigt sölande såklart men hon är så söt så socker smakar salt även när hon har mat i örat.

Hon har kunnat vända på sig länge nu men de senaste veckorna har hon blivit något av en expert på det, fingerfärdig och pratig är hon också så nu väntar vi bara på första tanden och att hon kan sitta.

Otroligt ändå vad tiden går fort. Fem månader! ♥

Så känner jag mig just nu. Det enda som det pratas om från mitt håll och alla andras också verkar vara Elviras sömn. Och min brist därav.

Just nu känns det faktiskt som att vi inte gör något rätt och jag vet inte när det kommer att vända. För tusan, varenda gång jag läser om bebisars utveckling så möts jag av att "kring tre månaders ålder (alternativt fyra eller fem) så sover de flesta bebisar iaf 5-6 timmar om natten utan att behöva äta/ammas". Yeah right!

Ända sedan hon bara var några veckor har vi haft som kvällsrutin att hon badas, vi myser och tar på pyjamas och hon får en flaska ersättning av pappa. Sen somnar hon oftast i selen och vi lägger henne i spjälsängen. Men trots att hon ju numera alltså sover mesta tiden i spjälsängen så vaknar hon minst tre, fyra gånger under natten. Och senaste tiden vaknar hon också och vill inte somna om omkring fyra, fem på morgonen.

Varje natt ställs jag inför ett pest eller kolera beslut. När jag ammat henne i sängen och hon sover. Ska jag låta henne ligga kvar bredvid mig vilket betyder dålig sömn och jätteont i ryggen för mig eller ska jag lägga över henne igen till spjälsängen men riskera att hon vaknar? Och oavsett var hon sover så vaknar jag så fort hon i stort sett rör sig och undrar... Kommer det här att sluta med att jag måste amma igen?

Nu har jag iaf bestämt mig för att styra hennes sömn på dagarna. Nu är det slut på att hon får sova tills hon vaknar under dagen. Max en timme på förmiddagen, två mitt på dagen och en på eftermiddagen. Och under dagen får hon äta hur mycket som helst. Gröt på förmiddagen och mat till middag, ersättning på kvällen och en himla massa ammning där emellan. Någon gång måste det ju bli bättre! 

Och sover inte hon eller jag bättre snart så flyttar jag ut spjälsängen från vårat sovrum till hennes. Då vaknar jag ju kanske inte så fort hon vänder på sig...

Egentligen borde jag nog inte skriva något nu för jag har inget vettigt att skriva om. Det rullar i stort sett på som vanligt.

Dock, kors i taket, så tog lillan nappen i lördags! Då vi såklart skulle visa att hon minsann hatade napp och inte alls vill ha så sög hon såklart tag för glatta livet och var hur nöjd som helst. Vet att många säger att det är bra om de inte tar nappen av en himla massa olika anledningar men då Elvira sugit sig fast vid bröstet som en vampyr nätterna igenom är i alla fall jag glad över om hon kan nöja sig med en napp en stund i alla fall.

Ja...nätterna. Att det skulle bli lite och knasig sömn var man ju införstådd med och att det kommer att vara så framöver men seriöst, jag begär inte mycket tycker jag. Vad sägs om i alla fall fyra timmars sammanhängande sömn? Kommer jag någonsin mer att få i alla fall det? Nu är det 4½ månad sen jag sovit mer än två, tre timmar i stöten och jag tror att jag kanske blir knäpp snart?

Efter att ha pratat med Bvc så ska vi utöka med lite mer smakportioner. Senaste två veckorna har ju Elvira fått lite gröt på eftermiddagen men nu ska vi flytta gröten till lunch och börja med lite matsmak kring middagstid. Sen får hon ju ersättning också en gång på kvällen, kring åtta-nio men trots att hon slurpar i sig 200ml somnar hon inte utan att ammas kring halv elva. Och sen vaknar hon för att äta kring ett, tre, fem-sex och vaknar omkring åtta.

Håhåjaja. Ja, trots att jag är så trött så förstår till och med jag att det här är ett gnatigt tråkinlägg. Vi piggar upp det med bildbevis på nappen!

Den här veckan händer det grejer minsann. Ja, allt kretsar ju som vanligt kring Elvira. Man tror att man inte ska blir en sån mamma som BARA pratar om sitt barn men... Det blir man ju såklart. Vi kan väl för enkelhetens skull byta namn på bloggen från Lillemoran till Elviran. ;)

I alla fall.
Den här veckan har vi börjat med smakportioner! Sen i fredags får Elvira lite gröt på eftermiddagen och än så länge är hon superduktig. Allt eftersom får vi börja utöka till riktiga portioner och förhoppningen är att hon därmed ska stå sig lite längre på det hon äter så hon börjar sova lite längre på nätterna. Det är fortfarande amning som gäller varannan, var tredje timme under natten och även om hon somnar om och praktiskt taget sover medan hon äter så gör inte jag det...

Idag fick hon också smutta lite på två små skedar med banan. Väldigt skeptisk var hon men hon åt det och spottade inte ut det iaf.

Igår efm/kväll hade vi barnvakt för andra gången. Älskade mamma kom hit så vi kunde dra på 30års kalas! Det gick över förväntan, vi var oroliga eftersom Elvira de senaste veckorna varit extremt mammig och pappig och skrikit så fort någon annan hållit i henne. Men även om det gick bra höll vi inte ut längre än ungefär fyra timmar, sen åkte vi hem. Även om hon inte gallskrikit och fått panik (som hon fått ibland) hade hon letat efter oss jättemycket och haft svårt att slappna av. När vi ringde hade hon inte sovit mer än cirka 20 min. Klockan var då 20.30 och senast hon sov lite längre var kring ett mitt på dagen...

Så vi åkte hem och så här efteråt konstaterar jag: Gud vilken tur att man inte drack igår! Elvira somnade kring halv elva, vaknade klockan ett och därefter vaknade hon minst en gång i timmen tills vi gick upp kvart i sju... Så trots en otroligt fin dag har jag inte gått ut ur lägenheten. Jörgen tog med sig gumman ut på långpromenad och jag sov tre timmar i sträck!

Ser fram emot den dagen hon börjar sova lite längre på nätterna så det känns bättre att ha barnvakt. Vore ju smidigt om hon började sova kring åtta-nio på kvällen och sov iaf fem sex timmar innan hon vaknar igen.

Ja, som sagt. It´s all about the kid! Och jag älskar det!

Idag har mitt hjärtas fröjd och glädje namnsdag. Inte för att vi brukar fira namnsdagar i vår familj men för henne måste man ju kanske göra ett undantag. ;)

Hilma som lillan heter efter morfarsmor, min farmor det vill säga, är ett isländskt namn med betydelsen hjälmbärare.

Elvira är ett spanskt, måhända arabiskt, namn som betyder den vita men det kan också stå för pigg och tillförlitlig.

Lovis är ju mest känt från Ronja Rövardotter men det är ett gammalt namn som antagligen kommer ifrån Louise och då betyder det hjältinna och berömd kämpe.

Ibland brukar jag säga att det är tur vi fick en liten tjej för hade det blivit en grabb så hade vi aldrig kommit överens om ett namn. Där tyckte jag och Jörgen helt olika men flicknamn hade vi väldigt få som vi funderade på. Och när hon kom kändes det som att hon var en liten Elvira. Och pigg är hon då sannerligen!



♥

 

Ja, idag är Elvis hela tre månader gammal! Och då var det besök på Bvc och vaccination som stod på menyn. Numera väger hon "hela" 4575g och är 57cm, en liten men piggelin tjej som ändå växer precis som hon ska.

Och de hemska sprutorna då? Jo, nog skreks det lite och illröd av ilska i ansiktet blev hon men fort var det gjort och på bara någon minut var hon gladare än gladast igen. Och sockerlösningen gick verkligen hem, gottegris som mor sin är hon nog!

Att sprutorna gick så bra trodde sköterskan berodde på att Elvira varit med om värre. Koliken har med andras ord gjort henne lite smärttålig, lilljäntan... ♥

Idag är vi minsann med i Vk. Lillungen är för grymt söt på kortet måste jag säga (utan att ens anse mig som partisk) men själv har man väl sett vackrare dar... Men det var bara att inse att ett kort måste in snarast till tidningen annars skulle det väl aldrig bli av och det är ju faktiskt Elvira som ska ha huvudrollen! Så ni får helt enkelt bortse från mina gravidkilon och oklippta hår...



Jo. Jag har faktiskt lyckats ta mig iväg och klippt mig efter att kortet togs. ;)

Sömn är verkligen knepigt. Särskilt när man får lite för lite av varan. Idag vaknade jag helt övertygad om att Elvira ändå sovit bra. Hon knoppade in kring halv tio i vagnen men vaknade flera gånger så då fick hon somna om på pappas bröst framför tvn. Kockan elva gick Jörgen tills sängs i barnrummet och då Elvira skulle sova med mig ville det sig inte. Istället blev det magont men vi härdade ut till omkring midnatt. Då tog jag en chansning och vi lade oss i sängen för att amma.

Och det är nu det börjar bli lite knepigt. Som jag minns det så somnade vi gott efter matstunden och sov till klockan halv åtta. Ja, visserligen vaknade vi till kring två och fyra men efter lite snuttande som somnade vi om. Men hör och häpna. Enligt Jörgen så vaknade Elvira kring två och skrek och var olycklig. Han skulle alltså ha gått upp då och burit henne tills hon blev lugn och tyst igen men det har jag överhuvudtaget INGET MINNE OM.

Så frågan är: vem minns egentligen rätt? Var det en lugn natt eller var det en tung natt? Fast egentligen har det ingen större betydelse. Eftersom jag då rakt inte minns om hon vaknade och skrek så är min inställning: vi har sovit bra!



Bjussar på en bild av Babyrogungan som vi blev tipsade om av BVC. Den har vi hyrt i en månad för 240 riksdaler och medan jag tycker den funkar ok så dömer Jörgen ut den totalt... Men nog har hon sovit några timmar i den iaf.

Ja. Egentligen är det inte så mycket som är nytt. Liver flyter på, ingen dag är väl lik den andra samtidigt som alla dagar är precis desamma.

Elvira håller fortfarande oss vakna om nätterna. Sover som en ängel på förmiddagen och även mitt på dan och tar ofta en eftermiddagslur men från sex, sju och framåt är det full rulle. Tyvärr beror det nog en del på magknip och ont vilket skär i mammahjärtat och stressar.

Har provat minifom och semperdroppar och hyrt en babyrogunga men funderar på att skippa minfomet då det snarare blivit värre sen vi börjat med det.

Så istället för att försöka fixa ordentliga kvällsrutiner håller man andan och ser om om får ont eller ej och när det vill sig riktigt illa och hon får för ont så blir det sena, sena barnvagnspromenader och bilturer.

Men trots över tio veckor med ständig sömnbrist för oss alla finns det inget finare än vår underbara lilla familj. Ibland är det verkligen så rosenrött som man inbillar sig att det ska vara med barn!



En alldeles nyfödd Elvira, en tomtenisse och den allra underbaraste... ♥

Är uppmanad att skriva några rader om hur saker och ting är och utvecklas nuförtiden. :) Och tur är väl det att man blir tillsagd för annars skulle jag nog inte ta mig för. Hahaha!

Min lilla ängel sover och sover på dagarna men det har en enkel förklaring. Det är väl kanske att överdriva att kalla det för kolik men ont i magen har hon definitivt. Två nätter i rad nu så ägnas minst två timmar där kring tolv till två åt att skrika och gråta. Älsklingen har så ont att hon blir alldeles stel som en pinne, gråter och gråter tills hon blir utmattad, vilar några minuter och sen börjar det om. Det skär i modershjärtat att se och höra det.

Är oändligt glad över att det här ändå händer när jag är hemma i byn så det finns mycket bär- och trösthjälp att få. Hela familjen Persson är vaken till två, tre på nätterna och bär och tröstar. Och sen får Elviras mormor och morfar trösta hennes mamma lite emellanåt när känslorna svämmar över och man är nästan utom sig av oro.

Idag ska det inhandlas Proviva åt mig och Semperdroppar åt Elvira och så får vi se om det kan hjälpa.

Men bortsett från magknipen så är allt frid och fröjd. Är så härligt att vara hemma, enda nackdelen är att man saknar Jörgen men nu är det bara en natt kvar tills han kommer hit. Elvira är ju så söt så att socker smakar salt och charmar alla sina släktingar och mammas vänner. Precis som det ska vara! :)

♥

Hemmavid blandas nu musiken hejvilt. Håkan Hellström, Masshysteri, Disneydags á la Björnen Baloo och Hakuna Matata, Astrid Lindgrensånger och Lars Winnerbäck.

Och sen såklart favvosången, Euskefeurats Tips och Penninglotter med sångrader som:

När hon sen ska vyssjas, ja då blir väl ritualen
att man går omkring och nynnar Internationalen

och

Ja, det kan jag lova er att jag och min flicka
ska se till att alla borgare får skrämselhicka

Men den låten fanns inte på youtube så vill ni lyssna in er på den så får ni vända er till Spotify.

Så därför tar vi Håkans "Det är så jag säger det" istället.

För att Elvira är det finaste jag vet ♥