En alldeles för händelserik helg

I fredags köpte jag min först bil. En superfin liten Skoda Octavia (sedan) från -98. Ta i trä, än har den inte rasat ihop!

I lördags bar det av med flyttlasset till Umeå och jag körde bil med släpvagn för första gången i mitt liv.

I söndags hämtade jag syster yster Sara på flyget i Umeå och sen skule vi köra hem till byn med vyn med bil och ett tomt släp. Fram till Fredrika var allt frid och fröjd men efter det började det vräka ner snö. Föret blev bbara sämre och sämre och jag blev tröttare och tröttare. När vi passerat Åsele var vägen bara slask, snö och is och sikten var dålig. Sara bad mig sakta ner lite, låg kanske i 70-80 max, men jag höll med henne om att det var för fort och saktade ner. Strax efter det kom en skarp kurva...

Släpvagnen tappade greppet, vi sladdar vänster-höger-vänster-höger på vägen och när bilen står åt rätt håll och på höger körfält hinner jag tänka att det kanske går vägen när släpvagnen passerar på förarsidan och vi snurrar runt och ner i diket.

Men vi hade ÄNGLAVAKT! Det gick så pass sakta att det nog inte var någon egentlig fara för liv och leverne men jag var rätt orolig för bilen och pappas släp men vi hade sån tur som man bara kan ha. Inte en repa på vare sig bil eller släp och bara några minuter senare kom en livs levande ängel och drog upp oss med sin pickup.

Peder Lundin, Vilhelmina: Tusen, tusen tack för hjälpen!

Kan ju tilläga att jag fick mig en nyttig lärpenning och påminnelse inför det kommande pendlandet Umeå-Bjurholm...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0