Har en jämarns tur ibland!

Sitter och slöar på bussen. Inser att det regnar som tusan och muttrar för mig själv över att måsta släpa väskorna uppför berget till lägenheten.

Hoppar av bussen vid Statoil och ska precis promenixa iväg när jag hör en välbekant röst. Frälsaren i nöden blev Lars som snabbt erbjöd mig skjuts ända fram till dörren! Hallelulja!

Tur att fler personer än jag är virriga ibland för hade inte Lars mor glömt att lämna kvar sina bilnycklar hade han inte behövt få tillbaka dem av busschauffören och jag hade varit blöt om fötterna!

Tack Lars! ♥ 

Förresten Mia, Jörgen förstod inte vem Lars var förrän jag sa: Ja, men Lars & Mia du vet...!

Kommentarer
Postat av: Anonym

De var nog tänkt att hon skulle glömma dem så att Lars var tvungen att åka till bussen å därmed stöta på dig.. Usch va kall å blöt du skulle ha hunnit bli annars. Ser att du haft en hektisk vecka jag hoppas allt gått bra. Måtte du få en lugnare vecka nu:)

Förstår Jörgen..Några bekanta satt en tid sen å försökte komma på vad jag egentligen heter i efternamn då den ena gav till svars.. Ja har ingen aning... Mia och Lars e ju allt man säger.. :)

2009-10-18 @ 23:03:56
Postat av: Anonym

Ja, ibland tror man att saker och ting helt enkelt var tänkta som de blev! Ja, ni är lite som ett begrepp: Mia & Lars. Underbara, fantastiska Mia och Lars! kram

2009-10-19 @ 11:41:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0