Sjuuuk...

Huvva så synd det är om mig! Och än mer synd om lilla hjärtat!

Nä, det är inget värre än en förkylning men redan halvdryga nätter blir ju inte bättre av att vi hostar och snörvlar oss igenom dem. Ingen feber i alla fall och huvudsaken är ju att Elvira inte blir sämre än hon redan är. Men nog tyckte jag synd om mig igår när sömnen vägrade infinna sig och snoret rann tills jag insåg att om jag tyckte det var drygt hur ska då lillan ha det. Genast blev det ju faktiskt mycker mer synd om henne.

Nej, nu måste vi blr pigga och krya till fredag för förkylning och trötthet till trots så SKA jag på Umeå Open. Jag får väl sitta med en kopp kaffe och med tändstickor för att hålla upp ögonen för jag ska se Håkan.

Over and out...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0