Många tankar som yr runt de här dagarna.

Att livet kan vara så underbart, så glädjefyllt och fantastiskt men också så sorgligt och förbannat orättvist. Tänker på en liten flicka som snart kommer att vara där det alltid är sommar och sol. Tänker på min lillebror som varit just där i flera år, som alltid saknas oss. Vissa saker har helt enkelt inte någon mening.

Tittar på Elvira som ligger och sover och det knyter sig i halsen, hjärtat hoppar över ett slag och jag tänker att hon alltid måste finnas hos mig. Känner oändlig tacksamhet över de som är mig nära och oändlig sorg över de som lämnat oss för tidigt.

Påminner mig själv att försöka ta till vara på glädjen och lyckan i livet och komma ihåg att visa mina nära och kära hur mycket jag älskar dem.

♥