Framåt

Den här veckan händer det grejer minsann. Ja, allt kretsar ju som vanligt kring Elvira. Man tror att man inte ska blir en sån mamma som BARA pratar om sitt barn men... Det blir man ju såklart. Vi kan väl för enkelhetens skull byta namn på bloggen från Lillemoran till Elviran. ;)

I alla fall.
Den här veckan har vi börjat med smakportioner! Sen i fredags får Elvira lite gröt på eftermiddagen och än så länge är hon superduktig. Allt eftersom får vi börja utöka till riktiga portioner och förhoppningen är att hon därmed ska stå sig lite längre på det hon äter så hon börjar sova lite längre på nätterna. Det är fortfarande amning som gäller varannan, var tredje timme under natten och även om hon somnar om och praktiskt taget sover medan hon äter så gör inte jag det...

Idag fick hon också smutta lite på två små skedar med banan. Väldigt skeptisk var hon men hon åt det och spottade inte ut det iaf.

Igår efm/kväll hade vi barnvakt för andra gången. Älskade mamma kom hit så vi kunde dra på 30års kalas! Det gick över förväntan, vi var oroliga eftersom Elvira de senaste veckorna varit extremt mammig och pappig och skrikit så fort någon annan hållit i henne. Men även om det gick bra höll vi inte ut längre än ungefär fyra timmar, sen åkte vi hem. Även om hon inte gallskrikit och fått panik (som hon fått ibland) hade hon letat efter oss jättemycket och haft svårt att slappna av. När vi ringde hade hon inte sovit mer än cirka 20 min. Klockan var då 20.30 och senast hon sov lite längre var kring ett mitt på dagen...

Så vi åkte hem och så här efteråt konstaterar jag: Gud vilken tur att man inte drack igår! Elvira somnade kring halv elva, vaknade klockan ett och därefter vaknade hon minst en gång i timmen tills vi gick upp kvart i sju... Så trots en otroligt fin dag har jag inte gått ut ur lägenheten. Jörgen tog med sig gumman ut på långpromenad och jag sov tre timmar i sträck!

Ser fram emot den dagen hon börjar sova lite längre på nätterna så det känns bättre att ha barnvakt. Vore ju smidigt om hon började sova kring åtta-nio på kvällen och sov iaf fem sex timmar innan hon vaknar igen.

Ja, som sagt. It´s all about the kid! Och jag älskar det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0